Annat som är viktigt att veta

Om Migrationsverket,

asyl, flyktingar och medborgarskap

Migrationsverket är den svenska statliga myndighet
som ansvarar för asyl,
besök i Sverige,
bosättning i Sverige och medborgarskap.

Personalen på Migrationsverket beslutar om ansökningar
från asylsökande som själva tagit sig till Sverige.

Sverige har skrivit på FN:s flyktingkonvention.
Det betyder att Sverige måste ge personer asyl
som är flyktingar enligt konventionen.
Konventionsflykting är den person
som riskerar förföljelse i sitt hemland på grund av:

● Ras
● Nationalitet
● Religiös eller politisk uppfattning
● Kön eller sexuell läggning
● Vilken grupp i samhället personen tillhör

Enligt svensk lag
kan även personer
som inte är konventionsflyktingar få asyl
och skydd i Sverige.

Lagen säger att skyddsbehövande personer
är personer som har starka skäl
att vara rädda för dödsstraff eller tortyr.

Det kan också vara personer
som behöver skydd för att det är krig
eller en miljökatastrof i hemlandet.

Asylsökande som kommer till Sverige
kan söka asyl vid gränsen
eller vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter.

Rätt land?
Allra först undersöker Migrationsverket
om det är Sverige som ska ge asyl
eller om personen har varit i ett annat land innan.
Då ska kanske det andra landet
vara det land
som personen ska söka asyl i.

Om personen saknar skäl
till att söka asyl i Sverige
beslutar Migrationsverket direkt.

Om de tror att personen
kan ha skäl till att få asyl
tar det olika lång tid att besluta.
Migrationsverket vill att sökande ska få svar
inom sex månader.
Men ibland kan det ta mycket längre tid.

Släkt
Personer som vill bo hos släkt
som fått uppehållstillstånd i Sverige
måste själva söka om uppehållstillstånd.

Den person som söker
har rätt att få uppehållstillstånd
om personen är gift,
ingått registrerat partnerskap
eller är sambo med någon i Sverige.

Du kan få avslag
om du ljuger i din ansökan.

Personer under 18 år
Personer under 18 år
har rätt att få komma till sina föräldrar
om föräldrarna säger ja och skriver det.

Personer över 18 år
kan ibland få uppehållstillstånd som anhörig
om personen bott tillsammans med släktingar
som nu bor i Sverige.

Du måste kunna visa
att du har bott tillsammans med släktingen
när denne flyttade till Sverige
och att ert förhållande
är sådant att det är svårt för dig
och din släkting att leva på olika håll.

Du söker om uppehållstillstånd för familjeanknytning
vid en svensk ambassad eller konsulat i hemlandet
eller där du bor.

Avslag
Får du avslag på din ansökan,
som alltså betyder nej,
kan du överklaga Migrationsverkets beslut.
Du skickar först din överklagan till Migrationsverket
som tar ett nytt beslut.

Migrationsdomstol kan pröva din ansökan
Om Migrationsverket säger nej igen
ger de din överklagan till en migrationsdomstol
som finns vid någon av länsrätterna i Stockholm,
Göteborg och Malmö.

Migrationsdomstolen kan kalla dig och ditt offentliga biträde
och Migrationsverket till en muntlig förhandling.
Migrationsdomstolen fastställer
eller ändrar Migrationsverkets beslut.
Vilket betyder att de säger ja eller nej till Migrationsverkets beslut.

Du kan överklaga Migrationsdomstolens beslut
till Migrationsöverdomstolen.
Men Migrationsöverdomstolen tar bara upp fall
som är viktiga för lagen.

Medborgarskap
Du söker medborgarskap i Sverige hos Migrationsverket.
För att få ansöka om medborgarskap
måste du kunna visa vem du är,
du ska ha fyllt 18 år
och du ska ha permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Du måste ha bott i Sverige i minst 5 år.

Statslösa ska ha varit bosatta i minst 4 år.
4 år gäller även för dig
som fått uppehållstillstånd som flykting
enligt utlänningslagen.

Andra regler gäller för barn under 15 år
samt barn mellan 15-18 år.
Migrationsverket räknar då tiden
från den tid barnet sökte uppehållstillstånd i Sverige.

Hade du uppehållstillstånd
när du kom till Sverige
räknar de tiden från datumet du kom hit.

Skatteverket

Skatteverket är en myndighet
som arbetar under regeringen.   
Skatteverkets viktigaste uppgifter är
• skatter
• folkbokföring
• bouppteckningar.

Skatteverket arbetar med olika
skatter i Sverige.
Det finns inkomstskatt, moms
och andra beskattningar

Du ska betala skatt på alla inkomster.
Inkomster är pengar som du tjänar.
Det betyder att du måste betala
skatt på din lön.

Du ska också betala skatt på
din sjuk-penning
Och du ska betala skatt på
din pension.

Om du säljer din villa eller
bostadsrätt ska du betala
skatt på inkomsten.
Du ska också betala skatt
om du säljer aktier.
En gång om året ska du
deklarera dina inkomster.

Pengarna från inkomstskatten
går mest till kommuner och landsting.

När du köper en vara i en affär
så betalar du skatt.
Det är en speciell skatt som
staten lägger på.
Skatten heter moms.
Momsen är ungefär 25 procent.

Inkomstskatter, moms och andra beskattningar
finansierar Sveriges välfärdssystem.
Tillsammans bidrar alla via skatter och moms
till socialförsäkringssystemet, studiestödet
och det sociala skyddsnätet.

Folkbokföringen är en lista
på alla människor som bor i Sverige.
Myndigheten Skatteverket ansvarar för folkbokföringen.

I folkbokföringen står ditt namn,
ditt personnummer,
din adress,
om du är gift eller inte,
den person som du är gift med,
dina barn,
ditt medborgarskap
och när du flyttade till Sverige

De flesta uppgifter får Skatteverket
från andra myndigheter.
Skatteverket lämnar folkbokföringsuppgifter om dig
till olika myndigheter som CSN,
Försäkringskassan och Valmyndigheten.

Folkbokföring och dina rättigheter
Du ska vara folkbokförd
för att ha rätt till mycket i Sverige.
Du måste vara folkbokförd
för att få barnbidrag och bostadsbidrag.

Var du ska betala din skatt
och var du får rösta beror på
var du är folkbokförd.

I de flesta kommuner
måste du först vara folkbokförd
innan du får börja ett introduktionsprogram
och söka om introduktionsersättning.

Personbevis
Ofta behöver du ett personbevis
när du öppnar bankkonto,
ansöker om vissa utbildningar
eller för att bevisa
att du är folkbokförd i den kommun
där du söker om introduktionsersättning.

Personbeviset kan du hämta direkt
på ditt lokala skattekontor
eller genom att ringa Skatteverket
eller beställa på Skatteverkets webbplats:
www.skatteverket.se

112 SOS Alarm

112 kan du ringa från fast telefon
eller från en mobiltelefon
dygnet runt alla dagar om året.

112 ringer du
om du eller någon i din närhet
plötsligt faller ihop
eller är skadad i en olycka.

Du ringer 112 om du snabbt måste få hjälp
från brandkår, polis
eller ambulans och läkare.

Till 112 ringer du bara
om du behöver hjälp genast.

När du ringer 112
får du prata med en person
som är beredd
att skicka den hjälp som du behöver.

Personen frågar vad som har hänt
och var någonstans det har hänt.

Det är viktigt att vara så lugn som du kan
när du ringer
så att du kan ge rätt information
så att de kan skicka rätt hjälp.

Om det brinner behöver personalen få veta
om någon är i fara i elden
och hur många som är skadade.

Personalen på SOS Alarm
pratar svenska och engelska.
Om personalen hinner
kan de ordna hjälp från tolkar
men samtalet och hjälpen
kommer då att ta längre tid.

På internetadressen www.sosalarm.se
kan du läsa om SOS alarm och 112
på flera olika språk.

Polisen

Polisen ska stoppa brott
och utreda brott som har hänt.
Polisen ska stoppa sådant som stör
ordningen eller säkerheten i samhället.
Polisen ska skydda människor
och ge information.

När polisen arbetar följer de lagar
som Sveriges riksdag bestämt.
Regeringen säger varje år
vad polisen ska arbeta med.

Om du utsätts för brott
ska du anmäla det till polisen.
Om du behöver akut hjälp ska du ringa 112.
Om det inte är akut
kan du ringa polisen på telefonnummer 114 14.
Du kan också gå till närmaste polisstation
eller göra en anmälan på internet.

Läs mer på polisens internetadress:
www.polisen.se

Var säker i trafiken

Alla människor som är ute i trafiken i bil,
på cykel, på moped, i buss eller som går
kallas för trafikanter.

Bilbälte och körkort
Lagen säger att alla som åker i en bil
ska ha bilbälte på sig
i framsätet och i baksätet.
Det måste finnas bilbälte på varje plats i bilen.

Ni får inte åka fler i bilen
än vad som står i bilens registreringsbevis.

Föraren måste alltid ha med sig sitt körkort
när han eller hon kör.

Alkohol och droger
Kör aldrig bil när du druckit alkohol.
Kör helst inte heller dagen efter
att du druckit alkohol.
Det är förbjudet att köra bil
när du druckit alkohol eller tagit droger.
Du kan dömas till fängelse.

Hastigheter
Hastighetsskyltar visar hur fort du får köra.
Kör du fortare kan polisen ta dig
för fortkörning.
Kör du för fort blir det lättare en olycka.

Barn i bilen
Barn behöver mer skydd i bilen än vuxna.
Barn som är kortare än 135 centimeter
ska ha babyskydd, bilbarnstol, bältesstol
eller bälteskudde.

Barnet sitter säkrast vänt bakåt.
Barnet får inte sitta på en plats
som har krockkudde.

Cykel
Varje år hamnar nästan 4000 cyklister
på sjukhus i Sverige.
Därför måste alla ungdomar och barn under 15 år
använda hjälm när de cyklar
eller blir skjutsade i en cykelbarnstol.

Cykelhjälm är ett bra skydd även för vuxna
eftersom de flesta av de 4000 cyklister
som hamnar på sjukhus
har skadat huvudet.

Cykeln ska ha bromsar och ringklocka.
Om du cyklar i mörker
måste du ha reflexer på cykeln
och lampa fram och bak på cykeln.
Saknar din cykel allt det
kan du få betala böter som straff.

Cyklister ska cykla på samma sida som bilarna kör,
alltså på höger sida av vägen.
Cyklar får inte köra på trottoarer eller gångbanor.

Reflexer är bra i mörkret
Reflexer gör att du syns i trafiken.
När det är mörkt, dimma, regn eller snö
kan det vara svårt att se en person som går
om personen inte har reflexer.
Var tredje olycka som händer i trafiken
är en olycka med en person som går i mörker.