Barns rättigheter och svensk familjepolitik

Vi lever ensamma som ensamstående,
i en liten familj med få barn,
i en stor familj med många barn
där alla kanske inte har samma föräldrar
och vi lever i familjer med flera generationer.

Barns rättigheter

FN:s barnkonvention
Förenta Nationerna, FN,
har en konvention om barnens rättigheter.
FN sade ja till den år 1989.

Alla världens länder har sagt ja
till barnkonventionen utom USA och Somalia.

Svensk politik följer ofta FN:s konvention.
Barnkonventionen ger barn rättigheter.
Den skyddar barnen och säger:

● Inga barn får diskrimineras
på grund av var de är födda,
deras kön eller religion,
eller om de har funktionshinder.

● När myndigheter fattar beslut som berör barn
ska man alltid tänka på vad som är bäst för barnet.

● Barn och unga ska ha rätt till liv
och få växa upp i sin egen takt
och göra vad de klarar av.

● Barn och unga ska få säga vad de tycker
om sådant som handlar om dem.

Barnkonventionen säger att staten
ska se till att varje barn får sina rättigheter.
Staten ska stötta familjerna
och göra det lättare för dem
att ta hand om sina barn på bästa sätt.

Svenska lagar
I Sverige finns socialtjänstlagen
och föräldrabalken som ett skydd
för barnen i vårt samhälle.

Enligt socialtjänstlagen och föräldrabalken
är barn de som är under 18 år.

Föräldrabalken
Föräldrabalken säger
att alla barn har rätt till omvårdnad
och trygghet, utbildning, försörjning och uppfostran.

Det är vårdnadshavaren
som är ansvarig
för att barnet ska få det
som barnet har rätt till.

Det är förbjudet att slå sitt barn.
Föräldrar får inte heller kränka sitt barn.

Socialtjänstlagen
Kommunen ska se till
att alla barn har det bra
i den egna kommunen.

Kommunens socialförvaltning måste göra något
om ett barn inte har det bra
eller utsätts för våld
eller om vårdnadshavaren inte kan ge barnet
det som barnet har rätt till.
Det säger socialtjänstlagen.

Om föräldrarna inte ger barnet mat
eller om föräldern slår
eller misshandlar och kränker barnet
kan alltså kommunens socialförvaltning göra något.

Om ett barn inte har det bra
ska socialförvaltningen samarbeta med familjen
och se till att barnet får det stöd,
hjälp och skydd barnet behöver.

Barnets bästa styr
Det är alltid barnets bästa
som styr socialförvaltningens arbete.
Socialförvaltningen kan ge råd och stöd
till familjen.
De kan ge behandling och vård.

Ibland kanske barnet mår bäst
av att bo och få vård utanför hemmet.
Om socialförvaltningen och
föräldrar eller vårdnadshavare inte kan komma överens
om vad de ska göra
måste socialtjänsten undersöka vad barnet behöver
och ge barnet det
även om föräldrar eller vårdnadshavare inte vill det.

Ibland kan socialtjänsten säga
att barnet behöver vård utanför det egna hemmet
trots att familjen inte vill det.

Socialtjänsten kan då enligt lagen om vård av unga, LVU,
ta frågan till domstol, länsrätten.
I länsrätten får både familjen och barnet
ett offentligt biträde, oftast en advokat.
Länsrätten fattar beslut
om barnet ska omhändertas
för vård utanför hemmet eller inte.

Socialtjänstlagen säger
att alla vuxna bör anmäla
om de misstänker att ett barn har det svårt.

Alla som arbetar med barn på en kommun,
för landstinget eller staten
ska anmäla om de misstänker
att ett barn blir illa behandlat.

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck
finns i samhällen eller i grupper
där fäderna styr familjerna och släkterna
och vill upprätthålla familjens heder.

Flickor och unga kvinnor
lider av det hedersrelaterade förtrycket
men också pojkar
som är emot familjens traditioner.

När fäderna styr
har kvinnan en underkastad roll
och hennes heder hör ihop med hennes sexualitet.

Då blir det viktigt för familjen
att kontrollera de unga kvinnornas sexuella beteende.
Familjen ska tillsammans skydda hedern
och bröder och manliga kusiner blir tvingade
att kontrollera sina systrar.
Om pojkarna inte gör det
kan de själva bli bestraffade.

Båda föräldrarna skyddar hedern
Kvinnan i familjen
är ansvarig för att uppfostra barnen
och är den person som får skulden om ett barn
gör sådant som skadar familjens heder.

Det gör att både männen och kvinnorna i en familj
förtrycker familjens flickor och unga kvinnor
och även pojkarna.

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket
är förbjudet i Sverige.
Personer som misshandlar, hotar,
tvingar eller mördar i hederns namn
blir straffade enligt svensk lag.

Människor som arbetar i skola, barnomsorg,
socialförvaltning och andra myndigheter
som träffar barn som de tror mår dåligt
måste anmäla det.

Det svenska samhället gör mycket
för att skydda personer som blir utsatta
för hedersförtryck och våld i Sverige.

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning
är ett brott mot de mänskliga rättigheterna
och är förbjudet i Sverige.

Det är också förbjudet
att resa till ett annat land
för att göra könsstympning.

Lagen med förbud mot kvinnlig könsstympning
gäller i Sverige sedan den 1 juli 1998.
Den som bryter mot lagen
kan dömas till 4 års fängelse.

Även om du hjälper till
att göra en könsstympning i ett annat land
kan du bli dömd för brott.

Kvinnlig könsstympning är när någon tar bort
eller skadar stora eller små delar
av det kvinnliga könsorganet.
Det är farligt för en kvinnas hälsa,
både för kroppen och för själen.

Direkt efter könsstympningen
kan kvinnan blöda väldigt mycket
och förlora blod, hamna i chock
och få infektioner.

Andra organ och nerver kan också bli skadade.
Det har hänt att flickor dött.

När flickan blir vuxen
kan hon få svårt att ha sex och föda barn
och också må dåligt i själen.

Manlig omskärelse

Manlig omskärelse är tillåten i Sverige
om det sker på rätt sätt
och under säkra förhållanden.

Manlig omskärelse
är när någon tar bort förhuden kring penis
genom ett kirurgiskt ingrepp.

Pojkens föräldrar ska säga ja
och de måste få information
om vad omskärelsen betyder.

En pojke som är gammal nog
att säga vad han tycker
får inte omskäras om han inte vill.
Även om föräldrarna vill
får de inte gå emot pojkens vilja, säger lagen.

Äktenskap

I äktenskapet ska båda parter
tillsammans vårda hemmet och barnen.
Äktenskapsbalken säger att de ska dela på
vad allting kostar och hjälpas åt med hemmet.

I Sverige får man inte gifta sig
om man är under 18 år.
Är du under 18 år
kan du söka om tillstånd att gifta dig
från länsstyrelsen.

En man och en kvinna
kan gifta sig med varandra,
två kvinnor kan gifta sig med varandra
och två män kan gifta sig med varandra.

Föräldrar får inte ingå äktenskap med sina barn eller barnbarn.
Inte heller syskon får gifta sig med varandra.
Halvsyskon kan få tillstånd från länsstyrelsen.
Månggifte är inte tillåtet i Sverige.

Hindersprövning
Innan ni gifter er
ska myndigheten Skatteverket göra en hindersprövning.
Hindersprövning betyder att Skatteverket
undersöker om det finns hinder i lagen
för att ni ska gifta er med varandra.

Vid själva vigseln
måste båda parter samtidigt vara där
och båda måste säga ja
till att ingå äktenskap.
Efter att båda sagt ja
förklarar vigselförrättaren att de nu är gifta.

Vem som helst får inte viga par.
De som får viga är:

● Präster i Svenska kyrkan
● Präster i annat trossamfund som fått tillstånd av länsstyrelsen
● Domare i tingsrätten
● Andra som länsstyrelsen givit tillstånd,
som kommunala representanter för politiska partier

En vigsel kan också förrättas utomlands på vissa svenska ambassader.

Skilsmässa

Äktenskapet slutar när någon av makarna dör
eller med skilsmässa.
Vill du eller din partner att äktenskapet ska ta slut
söker ni om skilsmässa hos tingsrätten.

Ofta är det en betänketid på 6 månader.
Betänketiden ska ni ha om ni har barn under 16 år
eller om någon av er vill ha betänketid.
Efter de sex månaderna måste någon av er
säga till tingsrätten
att ni fortfarande vill skiljas.
Finns det inga barn
och båda vill,
kan tingsrätten upplösa äktenskapet så snart som möjligt.

Vårdnad om barn vid skilsmässa
I ett äktenskap har båda föräldrarna
vårdnaden om sina barn.
Om de söker om skilsmässa
ska båda makarna
säga till om de vill att vårdnaden om barnen
ska vara gemensam
eller om bara en av föräldrarna
ska ha ensam vårdnad om barnen.

Om någon av föräldrarna säger nej
till gemensam vårdnad
ska domstolen besluta
om en eller båda föräldrarna ska ha vårdnaden om barnet.

När domstolen beslutar
ska de tänka på vad som är bäst för barnet.
Domstolen måste särskilt tänka på
om barnet kan bli utsatt för övergrepp,
bli misshandlat eller på annat sätt fara illa.

Domstolen måste också tänka på
barnets behov av en nära
och god kontakt med båda sina föräldrar.

Beroende på barnets ålder
ska de lyssna på vad barnet vill,
men barnet självt ska aldrig tvingas välja.

Sambolagen

Två personer av samma eller olika kön
som bor tillsammans i ett förhållande
utan att vara gifta
men som delar hushåll kallas sambor.

Sambolagen säger
vad de har rätt till av det som de äger tillsammans
om de skulle vilja flytta isär.

Paret kan be om bodelning.
Någon av de två kan söka
om en bodelningsförrättare hos tingsrätten.
Bodelningsförrättaren undersöker och beslutar om
vad parterna har rätt till vid en separation.

Kvinnojourer skyddar kvinnor

Mäns våld mot kvinnor är ett svårt problem
för hela samhället.
Över hela Sverige finns kvinnojourer
som hjälper kvinnor som blir slagna eller hotade.

Du kan få tala med någon som ger stöd
och få svar på dina frågor om polisanmälan
eller om en vårdnadstvist.

Många kvinnojourer ger kvinnor akut hjälp
med skyddat boende.
Alla kvinnojourer har en jourtelefonlinje
som du kan ringa.
Du behöver inte säga vad du heter
och de registrerar inte samtalen.

Sexualitet

En fråga om hälsa och frihet
Sexualiteten är viktig för många människor
och det är viktigt för människors hälsa
att de kan vara trygga och säkra i sin sexualitet.

Därför finns sexualundervisning
och samlevnadsundervisning i svenska skolor.
Samhället ger hjälp med familjeplanering
och hälsovård för mödrar.

I Sverige ser vi på sexualiteten
som en naturlig del i en kärleksrelation
även om personerna inte är gifta
eller bor tillsammans.

Kvinnor och män har lika stor rätt och frihet
att förälska sig
och vara tillsammans med den person
som de är intresserade av.

Kvinnor och män bestämmer själva
vem de vill vara tillsammans med.

Ingen får tvinga
Ingen människa har rätt
att tvinga någon annan till sex.

Lagen förbjuder personer att tvinga till sig sex
av en annan person.
Det kallas våldtäkt.

De allra flesta våldtäkter i Sverige
sker inte genom överfall av en främmande person.
De sker inom förhållandet av en make
eller en pojkvän.

Kvinnor vill ofta inte anmäla en sådan våldtäkt.
Men att bli våldtagen av sin man
eller pojkvän är lika fel
som att bli våldtagen av en främmande man.

Även män kan bli utsatta för våldtäkt.
Antingen av en kvinna eller av en annan man.

En kvinnas eller mans nej
är alltid ett nej
och alla bestämmer vi själva
över våra egna kroppar.

Könssjukdomar

Att ha sex med någon
kan ge dig könssjukdomar.

Könssjukdomar smittar genom könsorganen,
genom munnen eller ändtarmen
och i vissa fall även genom blod.

Könssjukdomar ger ibland bara små
eller inga besvär.
Men de kan ge dig utslag,
de kan göra dig steril så att du inte kan få barn,
och du kan få hiv.

Det är därför viktigt
att du låter en läkare undersöka dig
om du tror att du har blivit smittad.

Vart ska du gå?
Undersökningar kan du få
på ungdomsmottagningen, vårdcentralen,
på hud- och könsmottagning,
på mödravårdsmottagning och på kvinnokliniken.

Smittskyddslagen säger att du måste
undersöka dig om du tror att du är smittad.
Du måste också tala om för dem du haft sex med
om du är sjuk.

Ett sätt att skydda sig mot könssjukdomar
är att använda kondom.
Kondomen skyddar både mot könssjukdomar
och mot att bli gravid.

Preventivmedel

Kvinnor kan använda preventivmedel
som p-piller, spiral, p-stav eller pessar
för att inte bli gravida.
Men de preventivmedlen skyddar inte
mot könssjukdomar.
Bara kondom ger det skyddet.

På ungdomsmottagnen, vårdcentralen,
kvinnokliniken och mödravårdcentralen
kan du få hjälp och stöd
att välja det preventivmedel
som passar dig bäst.

Homosexualitet

Sedan år 1944 är det tillåtet
med homosexuella förbindelser
mellan vuxna i Sverige.
År 1979 slutade socialstyrelsen säga
att homosexualitet var en sjukdom.

Men fortfarande finns många fördomar
mot homosexuella personer.
Homosexuella personer riskerar
att utsättas för våld och hot om våld
och diskriminering.

För att stoppa det
finns idag flera lagar
som ska skydda homosexuella människors rättigheter.

Homosexuella personer får gifta sig i Sverige.
2002 röstade Sveriges riksdag också ja
till att homosexuella par ska kunna söka om
att bli adoptivföräldrar.