Den svenska arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden
är företag och de som arbetar på företagen.

Privatpersoner kan äga företag,
staten kan äga företag
och kommuner kan äga företag.

Företag är arbetsgivare
och de som arbetar där
är arbetstagare.

Arbetsgivarna och arbetstagarna
har organisationer som arbetar för dem
och för det som är bäst för dem.

Arbetstagarna har fackförbund
och arbetsgivarna har arbetsgivarorganisationer.

Organisationerna och fackförbunden samarbetar om löner
och arbetsmiljö.

Kollektivavtal

I Sverige är det arbetsmarknadens parter,
alltså arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden,
som förhandlar om
vad som ska gälla på arbetsmarknaden.
De förhandlar om löner och arbetstider.

Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna
skriver kollektivavtal.
Det är avtal som gäller för alla som arbetar i ett visst yrke.
Ibland kommer arbetsmarknadens parter inte överens.
Då kan det bli strejk.

Organisationer för arbetstagarna

Landsorganisationen, LO,
är ett samarbete mellan 15 olika fackförbund
och har 1,7 miljoner medlemmar
från yrken som undersköterskor,
hantverkare, industriarbetare och gruvarbetare.

Tjänstemännens Centralorganisation, TCO,
är 16 olika fackförbund som arbetar för tjänstemän
som ingenjörer, poliser, ekonomer, lärare
och sjuksköterskor.
TCO har ungefär 1,2 miljoner medlemmar.

Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO,
består av 24 olika fackförbund
och har nästan 600 tusen medlemmar
som alla har akademiska yrken
som läkare, jurister och psykologer.

Organisationer för arbetsgivarna

Arbetsgivarverket
är en organisation för arbetsgivare för statliga verk.

Föreningen Svenskt Näringsliv
är för små och medelstora företag.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,
är arbetsgivare för Sveriges 290 kommuner
och 18 landsting.

Företagarna
arbetar för 700 000 företagare i Sverige.

Företagarförbundet
är för små företag med färre än 9 anställda.

Arbetsrätt

Lagar och avtal styr arbetsmarknaden i Sverige.
De viktigaste lagarna är:

Lag om medbestämmande i arbetslivet, MBL,
som säger att fackförbund alltid har rätt
att förhandla med arbetsgivaren om frågor
som handlar om arbetet på företaget.

Lag om anställningsskydd, LAS,
som har regler för vad som gäller vid anställning
och avsked.

Arbetstidslagen
som säger hur länge du får arbeta på en dag
och under en vecka.
En heltids arbetsvecka är 40 timmar

Arbetsmiljölagen
som ska skydda dig på arbetsplatsen
och se till att din arbetsmiljö är bra.

Diskrimineringslagen
som ger alla människor samma rätt
att söka arbete och arbeta.

Anställningsformer

Du kan vara anställd på två sätt i Sverige:
tillsvidareanställning
och tidsbegränsad anställning.

Tillsvidareanställning
kallas också fast anställning.
Det är den vanligaste anställningen.

Tidsbegränsad anställning
kan vara:

● Allmän visstidsanställning
Du och företaget skriver ett avtal om
att du ska arbeta en viss tid.

● Vikariat
Du arbetar i stället för någon
som har semester eller är sjuk till exempel.

● Säsongsarbete
Du arbetar på sommaren med att plocka bär
eller på vintern med att skotta snö
till exempel.

● Provanställning
Ett företag kan provanställa dig
i upp till 6 månader
för att se om du passar för jobbet.

Praktik

Att få praktik på en arbetsplats
är ett bra sätt att öva på att arbeta
men också att få visa en arbetsgivare vad du kan.

Du kan lära dig mer om ett yrke
eller om en arbetsplats när du får praktik.
Det är bra för dig som aldrig har arbetat i Sverige
eller för dig som inte vet vad du vill arbeta med.

Praktik är också bra för att öva på
att prata svenska.

En praktikant ska inte arbeta istället för någon
som redan arbetar på arbetsplatsen.
Du ska heller inte vara praktikant för länge
så att arbetsgivaren kan utnyttja ditt arbete.

Praktik är ett sätt att ge dig jobb
på den arbetsplats du praktiserar på
eller på en annan arbetsplats.

Så här söker du jobb

Du hittar jobb i så kallade platsannonser.
Platsannonser finns hos Arbetsförmedlingen,
i dagstidningar, på internet
eller på anslagstavlan i din mataffär.

När du söker jobb
ska du ringa till arbetsgivaren.
Det är bra att fråga mer om jobbet
och också få arbetsgivaren att vilja träffa dig.
Du kan också fråga en arbetsgivare
om de har lediga arbeten.

CV
Alla som söker jobb ska kunna visa en cv.
Det är en förkortning av de latinska orden curriculum vitae,
som betyder lista på vad man gjort i livet.
Cv:n är en lista på de skolor du gått,
de utbildningar du har
och de arbeten som du haft.

Du kan lägga in din cv i olika databaser hos
t.ex. Arbetsförmedlingen eller andra rekryteringsföretag.
Arbetsgivare som söker personal tittar i de databaserna.

Ansökan
Du ska skriva en ansökan.
Ansökan är mycket viktig.
På internet kan du läsa mer om
hur du skriver en bra ansökan.

Referenser
Referenser är viktiga när du söker jobb.
Du skriver namnet på personer
som kan ge dig referenser.
Arbetsgivaren kan ringa till dina referenser
och fråga hur du är som person
och hur du är när du arbetar.

Intervju
Om arbetsgivaren är intresserad av att anställa dig
kan du få komma på intervju.
Det är oftast efter en intervju
som arbetsgivaren bestämmer
om du får arbetet eller inte.

Innan du går på intervjun
kan det vara bra att ta reda på mycket om företaget.
Det är också bra om du tar med dina betyg
när du går på intervju.

Du kan läsa mer om hur du söker jobb
på Arbetsförmedlingens webbplats:
www.arbetsformedlingen.se

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet
som ska föra samman dem som söker arbete
med dem som söker personal.

Arbetsförmedlingen ska mest hjälpa personer
som har svårt att få arbete.
Arbetsförmedlingen har olika arbetsmarknadspolitiska program
som du kan få hjälp av:

Instegsjobb
Arbetsförmedlingen kan ge 75 procent av lönen
till nyanlända invandrare
som får arbete på ett företag.

Den nyanlände invandraren
ska studera svenska för invandrare, SFI,
och inte ha haft uppehållstillstånd längre tid än 36 månader.

Nystartsjobb
Arbetsgivaren kan få lägre kostnader
om de ger jobb till en person
som inte har haft något arbete på länge.
Arbetsgivaren slipper bland annat
betala arbetsgivaravgifter för den personen.

Starta eget företag

Skriv en affärsplan
Ska du starta eget företag
ska du ha en affärsplan.
Affärsplanen beskriver din idé
och hur du ska göra.

Det här ska din affärsplan svara på:

● Vad ska du sälja?
● Vem ska köpa det som du säljer?
● Vilka andra företag säljer samma sak?
● Vad har ditt företag
som andra företag inte har?
● Hu ska du få pengar?
● Ska du låna pengar?
● Behöver du tillstånd?

Skriv en budget och en kalkyl i din affärsplan.
Budgeten och kalkylen visar
hur du tänkt dig att få in pengar
och vilka kostnader du kommer att ha.

Du ska kunna visa din affärsplan
för personer som kanske vill satsa pengar
eller för kunder
eller för arbetsförmedlingen
eller för andra som du vill samarbeta med.

Registrera och välj företagsform
Du ska registrera ditt företag
hos myndigheten Skatteverket
och ibland hos myndigheten Boverket.

Du ska också välja vad för slags företag du ska ha.
Företag kan vara:

● Enskild näringsverksamhet
● Handelsbolag
● Kommanditbolag
● Aktiebolag
● Ekonomisk förening

Stöd och hjälp
Det kan vara svårt att driva ett företag
och det innebär mycket arbete.

Du ska redovisa moms.
Du ska deklarera och göra bokslut.
Du ska betala ut löner
och ta hand om din personal på rätt sätt.

Du kan få stöd och hjälp
från myndigheter och organisationer
som Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Nutek.
Du kan också läsa kurser
i entreprenörskap och företagsekonomi.