Det svenska socialförsäkringssystemet och andra ekonomiska ersättningar

Introduktionsersättning

När du är med i kommunens introduktion för nyanlända
kan du få introduktionsersättning.

Olika kommuner har olika regler för detta.
Men i alla kommuner
ska handläggaren och du tillsammans skriva
en introduktionsplan som du ska följa.

Försäkringskassan

Alla som bor och arbetar i Sverige
tillhör den svenska socialförsäkringen.
Det betyder till exempel att du
bara behöver betala en liten avgift
när du går till läkare eller ligger på sjukhus.

Det betyder också
att du kan ha rätt till ersättningar från staten
när du blir gammal,
när du har barn
och om du inte kan arbeta som vanligt
för att du är sjuk
eller har funktionsnedsättning.

Vem bestämmer om socialförsäkringen?

Sveriges riksdag har bestämt
hur socialförsäkringen ska fungera.

Försäkringskassan är en statlig myndighet
som undersöker om du behöver pengarna
och om du har rätt till dem,
och de betalar också ut pengar till dig.

Ersättningar för dig som har barn

Barnbidrag
I Sverige får alla barn barnbidrag
tills de fyller 16 år.
Barn som fortfarande går i grundskolan
när de fyllt 16 år
får förlängt barnbidrag.

Barnbidraget betalas ut till en av barnets föräldrar.
Om ni inte säger till om att det ska gå till pappan
så går pengarna alltid direkt till mamman.

Barnbidraget kommer första gången
månaden efter att barnet fötts.
Om barnet flyttar till Sverige
kommer pengarna månaden efter det
att myndigheterna vet om att barnet bor i Sverige.

Om du har två eller fler barn får du flerbarnstillägg.

Föräldrapenning
Föräldrapenning är till föräldrar
som vill vara lediga från arbetet
för att ta hand om sina barn.
Du kan få föräldrapenning i 480 dagar.
Föräldrar som får tvillingar
får 180 dagar till.

Har två föräldrar gemensam vårdnad
har ni rätt till 240 dagar var.
Har du ensam vårdnaden
får du använd alla 480 dagarna.

Du som är gravid
kan ta ut föräldrapenning
från den 60:e dagen före din förlossning.
Föräldrapenning kan du sedan
få tills ditt barn fyller 8 år
eller när barnet slutar sitt första skolår.

När ett barn föds
kan pappan ta ut tillfällig föräldrapenning.

Vårdbidrag
Om ditt barn behöver särskild mycket vård
i minst 6 månader
kan du få vårdbidrag.

Du har också rätt till vårdbidrag
om du har stora merkostnader
för att barnet har funktionsnedsättning eller sjukdom.

Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött
och fram till och med juni det år barnet fyller 19 år.

Underhållsstöd
Båda föräldrarna måste hjälpa till
med att försörja barnet.
Om ett barn bor bara hos en av föräldrarna
ska den andra föräldern betala underhållsbidrag.
Föräldrarna kan själva bestämma
hur stort underhållsbidraget ska vara.

Om den förälder som ska betala underhållsbidrag
inte gör det
kan barnet ha rätt till underhållsstöd
från Försäkringskassan.

Försäkringskassan betalar underhållsstödet
till den förälder som barnet bor tillsammans med.
Barnet kan få underhållsstöd till barnet fyller 18 år.

Bostadsbidrag till barnfamiljer
Barnfamiljer som tjänar lite kan få bostadsbidrag.
Du kan få bostadsbidrag om du äger bostaden
och om du hyr din bostad.
Men du måste bo i den bostad
som du söker bostadsbidrag för.
Du ska också vara folkbokförd på den adressen.

Hur mycket pengar
du kan få i bostadsbidrag
beror på vad du tjänar,
vad det kostar för dig att bo,
hur stor bostaden är
och hur många barn som finns i familjen.

Ersättningar till dig som är sjuk

eller har funktionsnedsättning

Om du är sjuk och inte kan arbeta
kan du få pengar från din arbetsgivare
eller från Försäkringskassan.

När du får pengar från din arbetsgivare
kallas det sjuklön.
När du får pengar från Försäkringskassan
kallas det sjukpenning.

Den första dagen som du är sjuk är en karensdag.
Det betyder att du inte får några pengar den dagen.

Om du är sjuk i mer än en vecka
måste du lämna ett läkarintyg om din sjukdom
till din arbetsgivare.
Har du ingen arbetsgivare
lämnar du intyget till Försäkringskassan.

Assistansersättning
Om du har stora funktionsnedsättningar
och haft det länge och behöver mycket hjälp
för att klara din vardag
kan du få pengar till att betala en personlig assistent.

Det kallas assistansersättning.
Vuxna och barn kan få assistansersättning.

Handikappersättning
Om du behöver extra hjälp
för att du har en sjukdom eller funktionsnedsättning
kan du få handikappersättning
om du behöver hjälp under lång tid
eller hjälp för att kunna arbeta eller studera.

Du kan också få handikappersättning
om du har merkostnader
på grund av din sjukdom eller funktionsnedsättning.

Du måste behöva stöd under minst ett år.

Aktivitetsstöd
Är du med i ett arbetsmarknadspolitiskt program
som Arbetsförmedlingen gett dig
har du rätt till aktivitetsstöd från Försäkrings¬kassan.

Du har rätt till aktivitetsstöd
när du är med i de här arbetsmarknadspolitiska ¬programmen:

● jobb- och utvecklingsgaranti
● arbetsmarknadsutbildning
● arbetslivsinriktad rehabilitering
● arbetspraktik
● stöd till start av näringsverksamhet
● projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning
● vägledning

Centrala Studiestödsnämnden, CSN

Myndigheten Centrala Studiestödsnämnden, CSN,
beslutar vem som ska få studiestöd.
CSN betalar också ut studiestöd.

Studiestöd är lån och bidrag
till personer som studerar i Sverige
eller till svenskar som studerar utomlands.

Reglerna är olika
om du studerar på gymnasiet eller högskolan
och om du är under eller över 20 år.

CSN ser också till att alla betalar tillbaka sina studielån.
CSN ger också hemutrustningslån
som hjälper flyktingar att köpa nödvändiga saker till sina hem.

Är du under 20 år och studerar på gymnasiet?

Om du studerar på gymnasiet
och är mellan 16 och 20 år kan du få studiehjälp från CSN.

Studiehjälpen är tre olika bidrag:

● Studiebidrag
● Extra tillägg
● Inackorderingstillägg

Studiebidrag
Studiebidraget är idag 1050 kronor i månaden.
Du behöver inte söka om studiebidraget.
Du får det automatiskt när du fyllt sexton år
och börjar studera på gymnasiet.

Extra tillägg
Extra tillägg kan du söka
om inte ditt studiebidrag räcker.

CSN undersöker hur mycket dina föräldrar tjänar
och bestämmer sedan om du kan då extra tillägg.
Extra tillägget är mellan 285 till 855 kronor extra i månaden.

Inackorderingstillägg
Inackorderingstillägg kan du få
om du inte kan bo hemma när du studerar.
Det ska ta minst 2 timmar att resa till skolan
för att du ska få inackorderingstillägg.
Inackorderingstillägget kan vara mellan 1190
och 2350 kronor i månaden.

Du får bara studiehjälp under den tid du går i skolan.
Det betyder att du inte får någon studiehjälp under sommaren.

Är du under 18 år betalar CSN pengarna
till dina föräldrar.
Är du över 18 år betalar CSN pengarna till dig.

Är du över 20 år

eller studerar du på högskola, universitet

eller annan utbildning?

Om du studerar på högskola, universitet
eller annan eftergymnasial utbildning
har du rätt till studiemedel.

Du kan få studiemedel
från och med andra halvan av det år du fyller 20 år
för studier på grundläggande nivå
och gymnasienivå.

Du kan bara få studiemedel
senast till och med det år du fyller 54 år.

Studiemedel är en del som är bidrag
och en del som är lån.
CSN betalar ut studiemedel.

Varje termin ska du söka om studiebidrag och studielån.
Om du studerar på heltid
kan du som mest få 7 492 kronor i månaden
från CSN.

Då är 2572 kronor studiebidrag
och 4 920 kronor är studielån.
Du kan själv välja om du vill ha fullt bidrag eller lån.

Har du barn och studerar?

Om du har barn när du studerar
kan du få tilläggsbidrag för barnet.
Då kan du få tilläggsbidrag till det halvår
som ditt barn fyller 18 år.

Hur stort bidrag du kan få
beror på hur många barn du har.
Har du 1 barn och studerar på heltid
får du 492 kronor i månaden.
Har du 4 barn får du 1 128 kronor i månaden.

Du har rätt att arbeta

När du studerar har du rätt att arbeta.
Du får tjäna en viss summa
utan att ditt studiebidrag och studielån blir mindre.

Om du studerar heltid
kan du tjäna 51 250 kronor per termin
utan att studiebidraget eller studielånet minskar.

Om du studerar på deltid får du tjäna mera.

Hur länge får du studiemedel?

Hur länge du kan få studiemedel
beror på vad du studerar.

Studerar du på högskola eller universitet
eller annan yrkesutbildning på eftergymnasial nivå
kan du få studiemedel i 240 veckor,
det vill säga i 6 år.

Studerar du som vuxen på gymnasienivå
kan du få studiemedel i 120 veckor, det vill säga i 3 år.

Om du läser på grundskolenivå
kan du få i längst 100 veckor.
Det beror på om du tidigare har läst på grundskolenivå eller inte.

Du måste själv söka om studiemedel
när du studerar.
CSN säger att du måste klara större delen av dina studier
för att fortsätta få studiemedel till nästa termin.

Hemutrustningslån

Är du utländsk medborgare
och kommit som flykting till en kommun
kan du få låna pengar av CSN.
Det kallas hemutrustningsslån.

Hemutrustningslånet ska du använda till
att köpa sådant som du behöver i ditt hem,
som möbler och porslin.

När du betalar tillbaka lånet till CSN
betalar du också ränta på lånet.
Ränta är en kostnad för lånet.

Hur mycket du kan låna
beror på hur du bor
och hur många ni är i familjen.
Är du ensamstående och inneboende hos någon
kan du låna som mest 5000 kronor.

Om du och din familj har egen lägenhet
och är 5 eller flera i familjen
kan ni låna som mest 35 000 kronor.

Du måste börja betala tillbaka lånet
två år efter det att du fått pengarna.
Men CSN räknar din ränta
från den dag du fått pengarna.
Du kan börja betala tillbaka på lånet tidigare om du vill.
Du kan också betala tillbaka hela lånet på en gång.
År 2008 var räntan 4,55%.

Läs mer om Centrala Studiestödsnämnden på www.csn.se

Ekonomiskt bistånd

som också kallas socialbidrag

Du kan få ekonomiskt bistånd
när du inte kan försörja dig på något annat sätt.
Men du får det bara en viss tid
när du inte kan klara dig själv.

Kommunen beslutar om
och betalar ut ekonomiskt bistånd.
Oftast är det en handläggare
på kommunens socialtjänst
som arbetar med detta.

När handläggaren beslutar
om ekonomiskt bistånd
tittar handläggaren på riksnormen.
Riksnormen säger hur mycket pengar
som en människa behöver
för att klara sig i Sverige.
Regeringen bestämmer varje år
hur stor riksnormen ska vara.

När du söker om ekonomiskt bistånd
får du hjälp med boende, hushållsel, hemförsäkring,
livsmedel, kläder och skor, lek och fritid,
förbrukningsvaror, hälsa och hygien, '
dagstidningar, telefon och tv-licens.

Du kan få hjälp till annat än din försörjning.
Om du nästan kan klara din försörjning själv
kan du få ekonomiskt bistånd för läkarvård och mediciner,
tandvård, hemutrustning och glasögon.

De flesta kommuner har en introduktionsersättning
som är mer än riksnormen
och du får en högre ersättning
än om du levt av ekonomiskt bistånd.
Vissa kommuner tittar också på
om du själv kan spara pengar
till tandvård till exempel.

Du söker själv om ekonomiskt bistånd.
Du har alltid rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd
när du vill.
När du söker om ekonomiskt bistånd
tittar kommunen på hela din familjs inkomster.
Det betyder att andra familjemedlemmars inkomster
som lön, föräldrapenning, barnbidrag
och introduktionsersättning
ses som inkomst även för dig som ansöker.