Annat som är viktigt att veta

Sverige har skrivit på FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige måste ge de personer asyl som är flyktingar enligt konventionen. Konventionsflykting är den som riskerar förföljelse i sitt hemland p.g.a.:

• Ras
• Nationalitet
• Religiös eller politisk uppfattning
• Kön eller sexuell läggning
• Samhällsgruppstillhörighet.

Enligt svensk lag kan även personer som inte är konventionsflyktingar ges asyl och skydd i Sverige. Skyddsbehövande är enligt lag den som har starka skäl att vara rädd för t.ex. dödsstraff eller tortyr eller behöver skydd p.g.a. yttre eller inre väpnad konflikt eller en miljökatastrof i hemlandet.

Asylsökande som kommer till Sverige kan söka asyl vid gränsen eller någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. Migrationsverket utreder först om det är Sverige som ska pröva asylansökan eller om personen har varit i ett annat land som är skyldigt att pröva. Är det uppenbart att personen saknar asylskäl kan beslut fattas direkt. Om asylskäl kan tänkas föreligga tar det beroende på hur många som sökt asyl etc. olika lång tid att få ett beslut. Migrationsverkets mål är att sökande ska få svar inom sex månader.

Personer som vill bosätta sig hos anhöriga som fått uppehållstillstånd i Sverige måste själva ansöka om och beviljas uppehållstillstånd. Den som ansöker har rätt att få uppehållstillstånd om denne är gift, ingått registrerat partnerskap eller är sambo med någon i Sverige. Den sökande kan dock få avslag om ansökan grundar sig på felaktiga uppgifter. Personer under 18 år har rätt att återförenas med sina föräldrar förutsatt att vårdnadshavare har gett skriftligt medgivande. Personer över 18 år kan i undantagsfall få uppehållstillstånd som anhörig om personen bott tillsammans med släktingar som nu bor i Sverige. Den sökande måste kunna visa att denne har bott tillsammans med släktingen när denne flyttade till Sverige och att beroendeförhållande mellan dem är sådant att det är svårt för personen och släktingen att leva åtskilda.

Ansökan om uppehållstillstånd för familjeanknytning ska göras vid en svensk ambassad eller konsulat i hemlandet eller där personen bor permanent. Den sökande måste personligen ansöka om uppehållstillstånd.

Sökande som fått avslag på sin ansökan kan överklaga Migrationsverkets beslut. Överklagan skickas i ett första skede till Migrationsverket som omprövar beslutet. Om verket står fast vid beslutet överlämnas överklagandet till en migrationsdomstol vid någon av länsrätterna i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Migrationsdomstolen kan kalla den sökande tillsammans med dennes offentliga biträde och Migrationsverket till en muntlig förhandling. Migrationsdomstolen tar ställning till överklagandet antigen genom att fastställa eller ändra Migrationsverkets beslut.

Det går att överklaga Migrationsdomstolens beslut till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen tar dock bara upp principiellt viktiga fall.

Medborgarskap i Sverige ansöker den som önskar hos Migrationsverket. För att få ansöka om medborgarskap måste du bl.a. kunna visa vem du är, fyllt 18 år och ha permanent uppehållstillstånd i Sverige.

För att beviljas medborgarskap måste du ha bott i Sverige tillräckligt länge. Du måste ha bott i Sverige i minst 5 sammanhållna år. Statslösa ska ha varit bosatta i minst 4 år. 4 år gäller även för dig som givits uppehållstillstånd som flykting enligt utlänningslagen. Andra regler gäller för barn under 15 år samt barn mellan 15-18 år. Tiden räknas från den tid du ansökte om uppehållstillstånd i Sverige. Hade du uppehållstillstånd när du kom till Sverige räknas tiden från inresedatumet. Du måste också ha skött dig bra i Sverige för beviljas medborgarskap.

Skatteverket och Folkbokföring
Skatteverket är en statlig myndighet som har i uppdrag att arbete med bl.a. skatter av olika slag, folkbokföring och bouppteckning.

I Sverige betalar vi skatt på alla inkomster t.ex. lön, sjukpenning och pension. Du får även betala skatt på vinster vid försäljning av t.ex. din bostad eller aktier. En gång om året ska du deklarera dina inkomster i en inkomstdeklaration som du lämnar till Skatteverket. Inkomstskatten går framförallt till att finansiera verksamheterna ute i våra kommuner och landsting.

Staten tar även ut en moms på de flesta varor och tjänster som säljs. Momsen är inräknad i det pris du som konsument betalar. I det flesta fall är momsen 25%. Betalar du 100 kronor för en vara har du alltså i de flesta fall betalar 25% moms som går till staten.

Inkomstskatter och momsen och andra typer av beskattningar finansierar det välfärdssystem som finns i Sverige. Tillsammans bidrar alla till de socialförsäkringssystem, studiestödsmöjligheter och sociala skyddsnät som presenteras i kapitel 5.

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. Vart du är folkbokförd har betydelse för många rättigheter och skyldigheter. Du måste t.ex. vara folkbokförd för att få barnbidrag och bostadsbidrag. Vart du ska betala din skatt och vart du får rösta avgörs av vart du är folkbokförd. I de flesta kommuner måste du först vara folkbokförd innan du får påbörja ett introduktionsprogram och ansöka om introduktionsersättning. Skatteverket ansvarar för folkbokföringen. Folkbokföringen sker via lokala skattekontor.

I folkbokföringsregistren registreras många olika uppgifter om dig som t.ex. namn, personnummer, adress, make/maka, barn, medborgarskap, civilstånd eller när du flyttade till Sverige. De flesta uppgifter får Skatteverket direkt från andra myndigheter. Skatteverket lämnar i sin tur folkbokföringsuppgifter om dig till olika myndigheter så som CSN, Försäkringskassan, Valmyndigheten etc.

Många gånger behöver du ett Personbevis. Det är ett dokument med information från just folkbokföringsregistret. Personbevis behöver du t.ex. när du öppnar bankkonto, ansöker om vissa utbildningar eller för att bevisa att du är folkbokförd i den kommun du t.ex. ansöker om introduktionsersättning i. Personbeviset kan du hämta direkt via ditt lokala Skattekontor eller genom att ringa eller via internet beställa ett personbevis från Skatteverket.

112 SOS Alarm
112 kan man ringa från fast eller mobil telefon dygnet runt alla dagar om året. 112 ringer man om man själv eller någon i ens närhet plötsligt faller ihop eller är skadad i en olycka eller om det är någon annan nödsituation som gör att man snabbt måste få hjälp från brandkår, polis eller ambulans och läkare.

Till 112 ringer man bara om man är i nödsituation som kräver omedelbar hjälp. Onödiga samtal kan försena hjälpen till andra som ringer.

När du ringer 112 kommer du att få prata med en operatör som är beredd att skicka den hjälp som behövs. Operatören kommer direkt ställa två frågor:

• Vad han hänt?
• Vart har det hänt?

Det är viktigt att vara så lugn som möjligt när man ringer för att kunna ge operatören den information han eller hon behöver för att skicka rätt hjälp. Om det brinner behöver operatören veta om någon är i fara i elden eller om någon redan är brännskadad eller hur många som är skadade.

Operatörerna på SOS Alarm pratar vanligtvis svenska och engelska. Operatörerna kan om tiden medger ordna hjälp från tolkar men samtalet och hjälpen kommer då att fördröjas.

Polisen

• Polisen har bl.a. till uppgift att:
• Förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten.
• Övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana händer.
• Bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.
• Lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp i polisiära ärenden.

Polisen verksamhet styrs av lagar stiftade av riksdagen. Regeringen reglerar årligen vad Polisen ska göra och prioritera i ett s.k. regleringsbrev.

Om någon utsätts för brott bör han eller hon så snart som möjligt anmäla detta till polisen. Om du utsätts för brott och behöver akut hjälp ska du ringa 112. Om ditt ärende inte är akut t.ex. vid en stöld eller bilinbrott kan du antigen ringa polisen på telefonnummer 114 14, besöka närmaste polisstation eller göra din anmälan via internet.

Trafiksäkerhet
Trafikanter är alla som rör sig i trafiken i bil, med cykel, på moped, i buss eller till fots. Alla som rör sig i trafiken har ansvar för sig själva och andra.

Enligt lag måste alla som färdas i en bil ha bilbälte på sig både i fram och baksätet. Det måste finnas bilbälte på varje plats. Man får inte heller åka fler i bilen än vad som står bilens registreringsbevis. Föraren måste alltid ha med sig sitt körkort under bilfärden.

Bilkörning och alkohol hör inte ihop. Kör aldrig motordrivet fordon efter att ha druckit alkohol. Kör helst inte heller dagen efter. Det är förbjudet enligt lag att köra under påverkan av alkohol eller droger och den som gör det kan dömas till fängelse.

Hastighetsskyltar visar högsta tillåtna hastighet. Överskrider du hastigheten riskerar du att bli fälld för fortkörning. Det är viktigt att anpassa hastigheten efter olika situationer. Höga hastigheter ökar risken för olyckor.

Barn behöver mer skydd i bilen än vuxna. Barn som är kortare än 135 cm ska färdas i särskild skyddsanordning så som babyskydd, bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde. Barnet sitter säkrast bakåtvänd. Barnet får inte sitta på en plats där det finns aktiva krockkuddar.

Varje år hamnar omkring 4000 cyklister på sjukhus i Sverige. Alla ungdomar och barn under 15 år måste använda hjälm när de cyklar eller åker med där bak på cykeln. Cykelhjälm är ett bra skydd även för vuxna då de flesta av de 4000 cyklister som hamnar på sjukhus oftast har skadat huvudet.

Cykeln ska vara utrustad med bromsar och ringklocka. Om du cyklar i mörker måste du ha både reflexer och belysning fram och bak på cykeln. Saknar din cykel denna utrustning riskerar du böter.

Samma regler gäller för cyklister som för bilister. Cyklister ska t.ex. cykla på högersida och får inte cykla på trottoarer eller gångbanor.

Reflexer hjälper till att göra dig synlig i trafiken. När det är mörkt, dimma, regn eller snö kan det vara svårt att upptäcka en gående person som inte har reflexer. Var tredje olycka som händer med gående sker i mörker.

Källor:
Migrationsverket www.migrationsverket.se

Rikspolisstyrelsen www.polisen.se

Skatteverket www.skatteverket.se

SOS Alarm www.sosalarm.se

Vägverket www.vv.se