Den svenska arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden förändras ständigt. Förändringarna beror på en ökad internationalisering där Sverige blir allt mer beroende av vad som händer i omvärlden. Nya uppfinningar och tekniska innovationer förändrar behovet av arbetskraft. Arbetsmarknaden ändras också beroende av vad människor efterfrågar för varor och tjänster och den allmänna konjunkturen. Förändringar på arbetsmarknaden skiljer sig mellan olika yrken och branscher och geografiska områden.

Arbetsmarknadens parter
Den svenska arbetsmarknaden består av företag och av dem som jobbar på företagen. Företagen kan vara ägda av privatpersoner, stat eller kommun. De som arbetar på företagen har olika utbildningar och yrkeskunskaper. Företagen är arbetsgivare på arbetsmarknaden och de som jobbar på företagen är arbetstagare.

Både arbetsgivare och arbetstagare har organisationer som driver deras frågor och för deras talan, så kallade fackförbund för arbetstagare och arbetsgivarorganisationer för företagen. Dessa organisationer samarbetar kring frågor som rör löner, arbetsmiljö och andra frågor som rör arbetsmarknaden. Ibland hamnar de olika organisationerna i konflikt med varandra. Nedan följer en presentation av arbetsmarknadens parter.

Landsorganisationen (LO)
Landsorganisationen (LO) är ett samarbete mellan femton olika fackförbund och har idag omkring 1,7 miljoner medlemmar från yrken som undersköterskor, hantverkare, industri- och gruvarbetare.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) består av 16 olika fackförbund. TCO:s medlemmar är tjänstemän inom offentlig eller privat sektor så som ingenjörer, poliser, ekonomer, lärare och sjuksköterskor. TCO har omkring 1,2 miljoner medlemmar.

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) består av 24 olika fackförbund och har omkring 600 000 medlemmar. SACO:s medlemmar har en akademisk utbildning och en mängd olika yrken.

Arbetsgivarverket
Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga verk. Arbetsgivarverket organiserar 270 statliga verk, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till statliga verk.

Föreningen Svenskt Näringsliv
Föreningen Svenskt Näringsliv samlar ett femtiotal arbetsgivarförbund och branscher och företräder omkring 54 000 små, medelstora och stora företag. Föreningen Svenskt Näringsliv arbetar för ett bättre företagsklimat.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivarorganisation för Sveriges 290 kommuner och 18 landsting. SKL arbetar för att kommuner och landsting ska få bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre.

Företagarna
Företagarna representerar 70 000 företagare. Medlemmarna är främst företagare som äger sina företag. Företagarna arbetar för företagares rättigheter och att det ska vara enkelt och värt mödan att driva företag.

FöretagarFörbundet
FöretagarFörbundet representerar små företagare i Sverige med maximalt 9 anställda. FöretagarFörbundet arbetar för att förenkla villkoren för de små företagen.

Arbetsrätt
Den svenska arbetsmarknaden regleras genom lagar och kollektivavtal. Dessa lagar beskriver arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. Några av de viktigaste lagarna är:

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Lagen säger bl.a. att fackförbund alltid har rätt att förhandla med arbetsgivaren i frågor som rör de som arbetar på företaget.

Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lagen om anställningsskydd anger bl.a. regler kring avsked och uppsägningar och regler kring visstidsanställningar och provanställningar.

Arbetstidslagen (1982:673)
Arbetstidslagen reglerar arbetstiden i Sverige. En heltids arbetsvecka i Sverige är idag 40 timmar.

Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Arbetsmiljölagen finns för att det ska råda en god arbetsmiljö på svenska arbetsplatser. Lagen ska förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatsen.

Diskrimineringslag (2008:567)
Diskrimineringslagen ska förhindra diskriminering av människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning, funktionshinder eller ålder.

Kollektivavtal
I Sverige regleras t.ex. inte lägsta tillåtna löner genom lagar. I Sverige är det i stället arbetsmarknadens parter som via förhandlingar bestämmer vilka villkor som ska gälla. Fackförbund och arbetsgivareorganisationer tecknar avtal kring dessa villkor,
ett så kallat Kollektivavtal. Fackförbunden har alltid rätt att kräva att kollektivavtal finns på alla arbetsplatser.

Vid förhandlingar kring ett nytt kollektivavtal är inte alltid parterna överens. Det kan då förekomma strejker och andra typer av stridsåtgärder från fackförbunden eller arbetsgivarna.

Anställningsformer.
I Sverige finns två olika anställningsformer tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning.

Tillsvidareanställning kallas ofta för fast anställning och är den vanligaste anställningsformen i Sverige.

Tidsbegränsade anställningar kan bl.a. ges i olika former som:
Allmän visstidsanställning, företaget och den anställde skriver ett avtal som gäller under den angivna tiden.
Vikariat, en person anställs som vikarie för en ordinarie personal som t.ex. har semester, är sjuk eller studerar.
Säsongsarbete t.ex. bärplockning, snöskottning, skogsbruk och skördearbete.
Provanställning, företag har rätt att ge en person provanställning i högst 6 månader innan personen erbjuds fast anställning. Det innebär att företaget får prova om personen verkligen passar för jobbet.

Praktik
En praktikplats är ett bra sätt att stärka en persons möjligheter att få ett arbete. På en praktikplats får praktikanten en möjlighet att visa upp sina kunskaper, få nya viktiga erfarenheter och meriter. Praktikanten får också en referensperson som kan intyga vad praktikanten kan.

En praktikplats kan även ge ökade kunskaper kring ett visst yrke eller bransch. Detta är bra för dem som inte riktigt vet vad de vill arbete med eller vill veta vad deras tidigare yrke innebär i Sverige.

Praktikplatsen kan också vara bra för språkinlärningen. På en praktikplats får praktikanten möjlighet att tala svenska och även lära sig yrkestermer som inte skolan lär ut på lektionerna. Praktikplatsen ökar även kunskaperna kring hur en svensk arbetsplats fungerar.

En praktikant ska inte ersätta personal utan ska finnas vid sidan av den ordinarie verksamheten samtidigt som praktikanten bidrar med mycket till praktikplatsen.
En praktiks omfattning och längd kan vara olika utifrån praktikantens behov och möjligheter. Misstänker man att praktikanten blir utnyttjad måste ansvarig handläggare följa upp detta och åtgärda eventuella problem.

Det är mycket viktigt att hela tiden tänka på att en väl genomförd praktikperiod kan leda till jobb, antingen på praktikplatsen eller på någon annan arbetsplats.

Att söka jobb
Jobb hittar man ofta via platsannonser. Platsannonser kan du hitta lite överallt hos Arbetsförmedlingen, i dagstidningar, på Internet eller uppsatt i din lokala mataffär. Du kan även själv kontakta arbetsgivare och fråga efter jobb. Ytterligare ett sätt att söka jobb är att du själv registrerar ditt CV i olika databaser som arbetsgivare själva använder för att hitta personal.

När man söker jobb behöver man nästan alltid ringa till arbetsgivaren. När du har läst en platsannons är det bra att ringa till arbetsgivaren för att ta reda på mer om jobbet och samtidigt väcka arbetsgivarens intresse för dig. Det är viktigt att vara väl förbered när man ringer. Du har bara en chans att göra ett första intryck.
Den skrivna ansökan är mycket viktig. Ansökan ska fånga arbetsgivarens intresse. Om du har skrivit en bra ansökan som fångat arbetsgivarens intresse ökar dina chanser att få komma på en anställningsintervju. På Internet finns en rad olika tips kring hur en ansökan kan utformas.

Referenser är viktiga när man söker jobb. Genom att ange referenspersoner kan arbetsgivaren ringa och ställa frågor om dig och hur du fungerar i arbetet.

Om du fångat arbetsgivarens intresse kan du bli kallad till en anställningsintervju. Under anställningsintervjun vill arbetsgivaren genom ett samtal ta reda på om du är rätt person för jobbet. Anställningsintervjun avgör oftast om du får ett jobb eller inte.

Det är viktigt att du förbereder dig innan anställningsintervjun. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget. Tänk på vad arbetsgivaren kan vilja veta. Skriv ner det du vill veta om företaget. Ta med betyg och intyg i original till arbetsgivaren.

Läs mer om att söka jobb och få flera tips på Arbetsförmedlingens hemsida, www.arbetsformedlingen.se

Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet. Arbetsförmedlingen har bl a i uppdrag att föra samman de som söker arbete (arbetstagare) med dem som söker arbetskraft (arbetsgivare). Arbetsförmedlingen ska arbeta hårdast med dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen erbjuder arbetslösa olika arbetsmarknadspolitiska program som t.ex.

Instegjobb
Programmet Instegsjobb är en möjlighet för nyanlända invandrare och arbetsgivare. Arbetsgivaren får en stor del av lönekostnaderna för alla nyanlända invandrare som får jobb på företaget. Kravet är att den nyanlända invandraren studerar Svenska för invandrare (SFI) och att det var max 36 månader sedan personen fick uppehållstillstånd.

Nystartsjobb
Programmet Nystartsjobb erbjuder arbetsgivare som anställer någon som varit borta länge från arbetsmarknaden lägre lönekostnader. Arbetsgivare slipper bl.a. betala arbetsgivaravgifter för den person som företaget anställer.

För dig som arbetssökande är det mycket viktigt att känna till dessa program. Du kan själv i dina kontakter med arbetsgivare informera om att arbetsgivaren kan använda dessa program.

Starta eget företag
Det är mycket att hålla reda på för dig som har en affärsidé och vill starta eget företag. Oavsett vad ditt företag ska syssla med kan det vara en fördel att planera starten och vara väl förberedd. Du bör göra en affärsplan.

Affärsplanen ska beskriva din affärsidé och hur du ska genomföra den. Tänk alltid noga igenom din affärsidé innan du statar företaget. Beskriv vilka varor eller tjänster du ska sälja? Vem som ska köpa varan eller tjänsten? Hur ser marknaden ut? Fördelar och nackdelar jämfört med konkurrenterna? Gör en budget och en kalkyl. Bestäm dig för hur du ska finansiera företagsstarten. Ska du låna pengar eller på annat sätt finansiera din verksamhet? Vissa verksamheter behöver särskilda tillstånd så som livsmedelsföretag eller en taxiverksamhet. Ta alltid reda på vilka tillstånd som krävs för just ditt företag.

Din affärsplan ska vara tydlig och enkel att förstå då den är viktig att visa för investerare, tänkta kunder, arbetsförmedlingen eller andra tänkbara samarbetspartners.

Du måste registrera ditt företag hos Skatteverket och i vissa fall bolagsverket. Det finns en rad olika bolagsformer som du kan välja. Ta reda på vilken bolagsform som passar just ditt företag. Bolagsformerna är:

• Enskild näringsverksamhet
• Handelsbolag
• Kommanditbolag
• Aktiebolag
• Ekonomisk förening

Att driva ett företag är mer komplicerat än vad många tror och du som företagare har en mängd skyldigheter som t.ex. momsredovisning, deklaration och bokslut, löneutbetalningar och andra skyldigheter gällande personalfrågor. Sätt dig in i vad det egentligen innebär att driva ett företag så att detta inte kommer som en överraskning när du väl har startat ditt företag.

Du kan få en hel del stöd och hjälp från myndigheter och andra organisationer så som Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Nutek när du vill förverkliga en affärsidé och starta eget företag. Du kan även läsa kurser i entreprenörskap, företagsekonomi och liknande.

Källor:
Arbetsförmedlingen www.ams.se

Arbetsgivarverket www.arbetsgivarverket.se

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Arbetstidslagen (1982:673)

Diskrimineringslag (2008:567)

Föreningen Svenskt Näringsliv www.svensktnaringsliv.se

Företagarförbundet www.ff.se

Företagarna www.foretagarna.se

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Landsorganisationen (LO) www.lo.se

Nutek www.nutek.se

Regeringen www.regeringen.se

Statens Offentliga Utredningar, SOU 2005:50 ”Arbetskraftsinvandring till Sverige – befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick.”

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) www.saco.se

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) www.skl.se

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) www.tco.se