Det svenska utbildningssystemet

Förskoleverksamhet
Förskoleverksamheten består av 3 olika verksamheter som vänder sig till barn som inte börjat skolan. De 3 verksamheterna är:

• Förskola
• Familjedaghem
• Öppen förskola

Förskoleverksamheten har 2 uppgifter. De ska stödja barnens utveckling och lärande och de ska ge vuxna en möjlighet att kombinera föräldraskap med arbete eller studier. Kommunen är skyldig att erbjuda förskoleverksamhet till alla barn som fyllt 1 år om föräldrarna arbetar eller studerar. Även om föräldrarna är arbetslösa ska barnen erbjudas förskola i minst 3 timmar per dag eller totalt 15 timmar i veckan.

Förskolan ska lägga grunden för barnets fortsatta lärande och utbildning. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik och det ska ges stort utrymme för barnens lek och skapande. Förskolans öppettider anpassas efter föräldrarnas arbetstider eller studieschema.

Öppen förskola vänder sig till de barn som inte går i vanlig förskola eller familjedaghem. Till den öppna förskolan går barn tillsammans med sin mamma eller pappa. Den öppna förskolan ska vara rolig och stimulerande. Den bör vara anpassad efter både barn och föräldrar. Besökarna bestämmer själva när och hur ofta de vill gå till den öppna förskolan.

Skolbarnsomsorg
Skolbarnsomsorgen består av 3 verksamheter som vänder sig till barn som är upp till 12 år och som går i skolan. De 3 verksamheterna är:

• Fritidshem
• Familjedaghem
• Öppen fritidsverksamhet

Skolbarnomsorgen ska stödja och stimulera barns utveckling och lärande och samtidigt göra det möjligt för föräldrarna att arbete eller studera. Fritidshemmet tar emot barnen före och efter skolan och på skolovet. Fritidshemmet ska ge barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling.

Förskoleklass
Förskoleklassen vänder sig till barn som fyllt eller snart ska fylla 6 år. Förskoleklassen ska förbereda barnen inför starten i grundskola. I förskoleklassen går barnet 1 år för att sedan börja i grundskola.

Grundskola
Grundskolan består av 9 läsår. I Sverige råder skolplikt vilket innebär att grundskolan är obligatorisk för alla. För de som av olika anledningar inte kan delta i grundskolan finns specialskolan och särskolan. Barnen börjar i grundskolan då de är 7 år och slutar när de är 16 år.

Barnen i grundskolan får betyg i årskurs åtta och nio. Som betyg används:

Godkänd (G)
Väl godkänd (VG)
Mycket väl godkänd (MVG)

Det finns nationella mål som anger vad eleven ska kunna för att uppnå ett visst betyg. Om en elev inte lyckats få godkänt i ett ämne ska annat skriftligt intyg utformas. I det ska det stå angivet vilka stödåtgärder som skolan vidtagit.

Utvecklingssamtal ska hållas minst 1 gång per termin under hela grundskolans 9 läsår. Vid utvecklingssamtalet ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare (oftast föräldrar) delta. Under utvecklingssamtalet ska det samtalas om hur elevens utveckling är och har varit och hur den bäst kan stödjas. Vid samtalet ska läraren ge ett skriftligt omdöme om hur det går för eleven i skolan.

Gymnasieskola
Alla ungdomar som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen ger kunskaper för fortsatta studier eller ett framtida yrke. Gymnasieskolan är frivillig.

För de ungdomar som inte har ett godkänt betyg från grundskolan erbjuds ett särskilt gymnasieprogram som ska leda till godkänt grundskolebetyg och fortsatta studier på gymnasienivå.

På gymnasiet får eleven betyg i alla kurser under alla 3 läsår. Betygen är:

Icke godkänd (IG)
Godkänd (G)
Väl godkänd (VG)
Mycket väl godkänd (MVG)

Vad eleven ska kunna för att få något av de olika betygen bestäms av en läroplan som regeringen fastställt. För att få ett slutbetyg från gymnasiet ska eleven ha betyg i samtliga kurser.

Vuxenutbildning
Vuxenutbildning sker på olika nivåer bl.a. grundläggande och gymnasial nivå och vänder sig till personer som har fyllt 20 år.

Den grundläggande vuxenutbildningen vänder sig till dem som saknar de kunskaper som barn och ungdomar får i grundskolan.

Den gymnasiala vuxenutbildningen vänder sig till de vuxna som inte har de kunskaper som ges i gymnasieskolan för ungdomar. De vuxna som studerar gymnasiekurser gör det för att de behöver komplettera sina tidigare gymnasiebetyg och få behörighet till t.ex. högskola eller universitet. De kan behöva ytterligare utbildning för det yrke de har eller behöver utbilda sig för det yrke de vill ha i framtiden.

Svenskundervisning för invandrare (SFI)
Svenskundervisning för invandrare (SFI) är grundläggande utbildning i svenska språket för de vuxna som inte har svenska som modersmål. I SFI undervisningen får man delta när man har eller snart ska fylla 16 år. Om man inte har grundkunskaper i svenska och om man är folkbokförd i en kommun.

SFI består av fyra delkurser, kurs A, B, C och D. Eleven som studerar SFI ska få ett betyg i varje avslutad kurs. Betygen som ges är Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Undervisningen inom SFI är indelad i tre studievägar som alla innehåller två kurser. Studieväg 1 är för analfabeter eller kortutbildade och innehåller kurs A och B. Studieväg 2 innehåller kurs B och C. Studieväg 3 innehåller kurs C och D. Både studieväg 2 och 3 har en snabbare studietakt.

För att göra det lättare för eleven att bli delaktigt i samhället, få arbete eller fortsätta studera är det möjligt att kombinera SFI med praktik, arbete eller annan typ av utbildning.

Högskola och Universitet.
I Sverige är staten ansvarig för verksamheten på högskolor och universitet. Det finns idag 61 högskolor och universitet och andra utbildningsanordnare som ger akademiskt utbildning i Sverige.

Sedan den 1 januari 2007 ges akademiskt utbildning i tre nivåer:

• Grundläggande nivå
• Avancerad nivå
• Forskarnivå

All högre utbildning i Sverige ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och erfarenhet. Studenterna ska ges kunskaper och färdigheter inom utbildningens område.

Högskoleverket är den statliga myndighet som ska granska kvalitén på de svenska högre utbildningarna.

Utländska examina
Har du en utländsk akademiskt utbildning med dig till Sverige kan du få den bedömd av Högskoleverket. Högskoleverket är en statlig myndighet med ansvar för frågor som rör universitet och högskolor. Högskoleverket ska bl.a. granska kvalitén på högre utbildning i Sverige och bevaka studenters rättsäkerhet. Högskoleverket är också den myndighet som tillsammans med landets högskolor ansvarar för värdering av utländska utbildningar.

Högskoleverket bedömer utländska högskoleutbildningar som har avslutats med en examen och som är minst två år. Högskolan du har studerat vid ska vara erkänd av landets utbildningsmyndighet eller liknande. Högskoleverket tar hänsyn till flera olika kriterier när de bedömer din utbildning. De viktigaste är utbildningens längd, ämnesfördjupning, examensarbete och syfte. En bedömning tar i normalfallet omkring 4 månader.

Det är viktigt att veta att en värdering inte innebär att du får en svensk examen utan är ett intyg som är tänkt att vara en vägledning för arbetsgivare.

Kvalificerad Yrkesutbildning (KY)
Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning. KY utbildningar är mellan 1 till 3 år långa och avslutas med en kvalificerad yrkesexamen. Den kvalificerade yrkesutbildningen ska vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Utbildningen ska bara ges inom områden där det finns ett behov av arbetskraft, det ska utbildas rätt mängd arbetskraft, utbildningen ska ha rätt omfattning och finnas där den behövs. KY utbildningar ger kvalificerad arbetskraft inom en rad områden så som ekonomi, teknik och tillverkning, vård, turism, restaurang, IT samt bygg m.m. 9 av 10 som har avslutat en KY utbildning har anställning eller har startat eget efter genomförd utbildning.

Linköpings Universitet
Linköpings Universitet är med omkring 25 000 studenter, 3 500 anställda och över 100 utbildningsprogram ett av Sveriges större lärosäten. Linköpings Universitet erbjuder utbildning inom teknik och naturvetenskap, medicin och vård, utbildningsvetenskap, samhälls- och beteendevetenskap och humaniora.

Linköpings Universitet har tre Campus i två städer, Linköping och Norrköping. I Linköping som är Sveriges femte största stad finns majoriteten av universitets utbildning och forskning. Verksamheten bedrivs på Campus Valla och Campus US (Universitets sjukhuset). Campus Valla ligger ca 3 km från Linköpings Centrum. Campus US är integrerat med Linköpings Universitetssjukhus och bedriver utbildningar och forskning inom medicin.

I Norrköpings finns Campus Norrköping. På Campus Norrköpings som ligger centralt i Norrköping läser omkring en fjärdedel av Linköpings Universitets 25 000 studenter.

Läs mer om Linköpings Universite, utbildningsprogram och kurser på universitets hemsida. www.liu.se

Källor:
Högskoleverket, www.hsv.se

Skolverket www.skolverket.se

Svenska författningssamling (SFS) Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare.