Det svenska socialförsäkringssystemet och andra ekonomiska ersättningar

Försäkringskassan
Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas av den svenska socialförsäkringen. Det betyder att du inte behöver betala mer än en viss avgift när du går till doktorn eller ligger på sjukhus. Det betyder också att du kan ha rätt till olika ersättningar från staten. Det gäller framför allt när du blir gammal, när du har barn och om du inte kan arbeta som vanligt därför att du är sjuk eller har en funktionsnedsättning.

Vem bestämmer om socialförsäkringen?
Sveriges riksdag har bestämt vad som ska ingå i socialförsäkringen. Vissa ersättningar måste du ansöka om för att få. Försäkringskassan är en statlig myndighet som bedömer om du har rätt till en ersättning och betalar ut pengarna.
Här följer några exempel på ersättningar som Försäkringskassan betalar ut.

Barnbidrag och flerbarnstillägg
I Sverige får alla barn barnbidrag tills de fyller 16 år. Barn som fortfarande går i grundskolan när de har fyllt 16 år får förlängt barnbidrag.
Barnbidraget betalas ut till en av barnets föräldrar. Om ni inte väljer vem som ska få barnbidraget betalas pengarna ut till mamman.
Barnbidraget betalas ut från och med månaden efter barnets födelse. Om barnet flyttar till Sverige betalas det ut månaden efter den månad som barnet räknas som bosatt i Sverige.
Du som får barnbidrag för två eller fler barn får flerbarnstillägg.

Föräldrapenning
Vad är föräldrapenning?
Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara lediga från arbetet för att ta hand om sina barn.

Hur många dagar kan jag få föräldrapenning?
Föräldrapenning betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrar som får tvillingar får ytterligare 180 dagar med föräldrapenning.
Vid gemensam vårdnad har ni som är föräldrar rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av dessa är 60 dagar reserverade för var och en av er. De övriga kan ni välja att avstå till den andra föräldern.
Har du ensam vårdnad om barnet har du rätt till alla 480 dagarna.

När kan jag ta ut föräldrapenning?
Du som är gravid kan ta ut föräldrapenning från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. Föräldrapenning kan sedan betalas ut tills ditt barn fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår.

Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse
När ett barn föds kan du som är mamma ta ut föräldrapenning. Samtidigt kan barnets andra förälder ta ut 10 dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse.

Vårdbidrag
Du kan få vårdbidrag om ditt barn behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Vårdbidragets storlek varierar med hur stora behov barnet har. Du har också rätt till vårdbidrag om du har stora merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom.

Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

Underhållsstöd
Båda föräldrarna måste hjälpa till med att försörja barnet. När ett barn bor hos endast en av föräldrarna ska den andra föräldern därför betala underhållsbidrag. Ni kan själva bestämma hur stort underhållsbidraget ska vara.

Om den förälder som ska betala underhållsbidrag inte gör det kan barnet ha rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan. Underhållsstödet kompenserar barnet för uteblivet underhållsbidrag upp till en viss nivå, och betalas ut till den förälder som barnet bor tillsammans med. Underhållsstöd betalas längst ut tills barnet fyller 18 år.

Bostadsbidrag till barnfamiljer
Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Du kan få bostadsbidrag oavsett om du äger bostaden eller hyr den. Men du måste bo och vara folkbokförd på den adress som du söker bidrag för.

Hur mycket du kan få i bostadsbidrag beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn som finns i familjen.

Ersättningar till dig som är sjuk eller har en funktionsnedsättning
Om man är sjuk och inte kan arbeta kan man antingen få pengar från sin arbetsgivare eller Försäkringskassan. När man får pengar från sin arbetsgivare kallas det sjuklön och när man får pengar från Försäkringskassan kallas det sjukpenning.

Oavsett om du får sjuklön eller sjukpenning är den första dagen som du är sjuk en karensdag. Det betyder att du inte får några pengar den dagen.
Om du är sjuk i mer än en vecka måste du lämna ett läkarintyg om din sjukdom till din arbetsgivare. Har du ingen arbetsgivare lämnar du intyget till Försäkringskassan.

Assistansersättning
Om du har en stor och varaktig funktionsnedsättning och behöver mycket hjälp för att klara din vardag kan du få pengar till att betala en personlig assistent. Det kallas assistansersättning. Både vuxna och barn kan få assistansersättning.

Handikappersättning
Om du behöver extra hjälp på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning kan du få handikappersättning. Det gäller om du behöver mer tidskrävande hjälp i din vardag eller hjälp för att kunna arbeta eller studera. Du kan också få handikappersättning om du har merkostnader på grund av din sjukdom eller funktionsnedsättning. Du måste behöva stöd under minst ett år.

Aktivitetsstöd
När du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som du blivit anvisad till av Arbetsförmedlingen har du rätt till aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
Vem kan få aktivitetsstöd?
Du har rätt till aktivitetsstöd när du deltar i något av följande arbetsmarknadspolitiska program:

• jobb- och utvecklingsgaranti
• arbetsmarknadsutbildning
• arbetslivsinriktad rehabilitering
• arbetspraktik
• stöd till start av näringsverksamhet
• projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning
• vägledning med mera.

Centrala Studiestödsnämnden (CSN)
Centrala Studiestödsnämnden, CSN, arbetar med att besluta om och betala ut studiestödet. Studiestödet omfattar lån och bidrag till dem som studerar i Sverige eller de svenskar som studerar utomlands. Reglerna varierar beroende på om du studerar på gymnasiet eller högskolan och om du är under eller över 20 år.
CSN hanterar även återbetalning av studielånen. CSN arbetar även med hemutrustningslån som ska ge bl.a. flyktingar en chans att börja om i Sverige.

Under 20 år och är studerande på gymnasiet
Om man studerar på gymnasienivå och är mellan 16 och 20 år kan man få studiehjälp från CSN. Studiehjälpen består av tre olika bidrag:
• Studiebidrag
• Extra tillägg
• Inackorderingstillägg

Studiebidraget är idag 1050 kronor i månaden. Du behöver inte ansöka om studiebidraget. Det börjar betalas ut automatiskt när du fyllt sexton år och börjar studera på gymnasiet.

Extra tillägg kan du söka om inte studiebidraget räcker till. CSN tittar då på hur mycket dina föräldrar tjänar och bestämmer sedan om du kan få extra tillägg. Extra tillägget är mellan 285 till 855 kronor extra i månaden.

Inackorderingstillägg kan du få om du inte kan bo hemma när du studerar. Det ska ta minst 2 timmar att resa till skolan för att du ska få inackorderingstillägg. Inackorderingstillägget kan variera mellan 1190 till 2350 kronor i månaden.

Studiehjälpen betalas bara ut under den tid du går i skolan. Det betyder att du inte får någon studiehjälp under sommaren.

Är du under 18 år betalas pengarna från CSN ut till dina vårdnadshavare, vanligen föräldrarna. Är du över 18 år betalas pengarna ut till dig.

Över 20 år eller studerande på högskola, universitet eller viss annan utbildning
Om du studerar på högskola, universitet eller annan eftergymnasial utbildning har du rätt till studiemedel.

Du kan få studiemedel från och med andra halvan det år du fyller 20 år för studier på grundläggande och gymnasienivå.

Du kan bara få studiemedel senast t o m det år du fyller 54 år.

Studiemedel är en del bidrag och en del lån som betalas ut av CSN. Varje termin ansöker du själv om både studiebidrag och studielån. Om du studerar heltid kan du maximalt få ut 7 492 kronor i månaden från CSN. Då är 2572 kronor studiebidrag och 4 920 kronor är studielån. Du kan själv välja om du vill ha fullt bidrag eller lån.

Om du har barn när du studerar kan du få tilläggsbidrag för barnet tills det halvår som ditt barn fyller 18 år. Hur stort bidrag du kan få beror på hur många barn du har. Har du 1 barn och studerar på heltid får du 492 kronor i månaden. Har du 4 barn får du 1 128 kronor i månaden.

När du studerar har du rätt att arbeta. Du får tjäna en viss summa utan att få avdrag från ditt studiebidrag och studielån. Om du studerar heltid kan du tjäna 51 250 kronor per termin utan att studiebidraget eller studielånet minskar. Om du studerar på deltid får du tjäna mera.

Hur länge du kan få studiemedel beror på vad du studerar. Studerar du på högskola eller universitet eller annan yrkesutbildning på eftergymnasial nivå kan få studiemedel i 240 veckor, totalt 6 år.

Studerar du som vuxen på gymnasienivå kan du få studiemedel i 120 veckor, totalt 3 år.

Om du läser på grundskolenivå kan du få i maximalt 100 veckor beroende på om du tidigare har läst på grundskolenivå eller inte.

Du måste själv ansöka om studiemedel när du studerar. CSN kräver också att du klarar av större delen av dina studier för att få fortsatt studiemedel till nästa termin.

Hemutrustningslån
Du som omfattas av kommunens flyktingmottagande och är utländsk medborgare kan få låna pengar av CSN ett s.k. Hemutrustningsslån. Hemutrustningslånet är tänkt att gå till hemutrustning som t.ex. möbler och porslin. När du betalar tillbaka lånet till CSN betalar du också ränta.

Hur mycket du kan låna beror på hur du bor och hur många ni är i familjen. Är du ensamstående och inneboende hos någon kan du låna maximalt 5000 kronor. Om du och din familj har egen lägenhet och är 5 eller flera i familjen kan ni låna maximalt 35 000 kronor.

Du måste börja betala tillbaka lånet två år efter det att utbetalningen gjorts. Räntan räknas dock från den dag du fått pengarna utbetalda. Du kan börja betala tillbaka på lånet tidigare. Du kan också betala tillbaka hela lånebeloppet på en gång. År 2008 var räntan 4,55%. År 2009 är räntan 5%.

Läs mer om Centrala Studiestödsnämnden på www.csn.se

Ekonomiskt bistånd (Socialbidrag)
Ekonomiskt bistånd, ofta känt som socialbidrag, är välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ekonomiskt bistånd betalas ut när ingen annan möjlighet till försörjning finns. Ekonomiskt bistånd ska ses som en tillfällig hjälp vid försörjningsproblem.

Kommunen ansvarar för beslut och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Vanligtvis är det kommunens Socialtjänst som ansvarar för ekonomiskt bistånd. När en handläggare på kommunen fattar beslut ekonomiskt bistånd utgår handläggaren från riksnormen. Riksnormen anger hur mycket var och en i familjen ska ha för kostnader varje månad. Riksnormen fastställs varje år av Regeringen.

När du ansöker om ekonomiskt bistånd till din försörjning ingår bl.a. boende, hushållsel, hemförsäkring, livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidningar, telefon och tv-licens.

Du kan få hjälp till annat än din försörjning. Om du ligger på gränsen till att klara din försörjning kan du få ekonomiskt bistånd för t.ex. läkarvård och mediciner, tandvård, hemutrustning, glasögon. Vissa kommuner tittar också på om du har möjlighet att själv spara till t.ex. tandvård under viss tidsperiod.

I de flesta kommuner ligger den introduktionsersättning som du får över riksnormen och du får en högre ersättning än om du levt av ekonomiskt bistånd.

Du ansöker själv om ekonomiskt bistånd. I vissa kommuner ska du som nyanländ flykting helst söka via din introduktionshandläggare. Du har alltid rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd när du vill. När du ansöker om ekonomiskt bistånd tittar kommunen på hela din familjs inkomster. Det innebär att andra familjemedlemmars inkomster så som lön, föräldrapenning, barnbidrag, introduktionsersättning etc. ses som inkomst även för dig som ansöker.

Källor:
Bra att veta om ekonomiskt bistånd, informationsbroschyr utgiven av Norrköpings kommun.

Centrala Studiestödsnämnden www.csn.se

Ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen, 2003

Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se

Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2003:5 (S)