Vård och hälsa

Sjukvårdsrådgivningen 1177
Om någon är sjuk eller och vill ha råd om vård kan personen ringa till Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. Sjukvårdsrådgivningen är öppen dygnet runt alla dagar om året. När någon ringer till Sjukvårdsrådgivningen får denne prata med en erfaren och speciellt utbildad sjuksköterska som ger patienter råd och vägledning om de behöver uppsöka vårdcentral eller sjukhus. I dagsläget erbjuder Sjukvårdsrådgivningen endast rådgivning på svenska eller engelska. Sjukvårdsrådgivningen finns också tillgänglig på Internet. På www.1177.se kan du få råd, tips och svar på många frågor om sjukvård och hälsa.

Sjukdom eller vårdbehov som inte är akut
Om en person känner sig sjuk, men inte behöver akut hjälp ska personen först och främst ta kontakt med sin vårdcentral. På vårdcentralen finns läkare och sjuksköterskor. De undersöker, ställer diagnoser och behandlar både enkla och svåra åkommor. Det upplevs ofta som svårt och krångligt att få en tid hos sin vårdcentral. Ofta måste den som söker vård ringa till vårdcentralen och lämna namn och telefonnummer på ett telefonsvar för att sedan vänta på att personal från vårdcentralen ringer tillbaka. Kan man inte svenska eller engelska får man ta hjälp av någon. Vid läkarbesök har patienter alltid rätt till tolk. Alla vårdcentraler i länet har öppet dagtid varje vardag.

Specialist eller sjukhusvård
Om läkare på vårdcentral finner det nödvändigt remitteras patienten till sjukhus eller specialistmottagning för ytterligare undersökning eller vård. För att träffa specialistläkare eller få tid på sjukhuset måste patienten nästan alltid gå via läkare på vårdcentral eller akutmottagning om inte patienten redan genomgår vård på någon särskild klinik. Det är viktigt att veta att den höga belastningen på sjukvården ibland kan leda till väntetider för att träffa en specialistläkare och t.ex. få tid till röntgen eller en operation. När en patient träffar en specialist har patienten om behov finns alltid rätt till tolk.

Egenvård
Många lindrigare åkommor behöver den som drabbats inte uppsöka sjukvården för. Det kan handla om bett, sår, feber och infektioner. På www.1177.se finns en rad tips och råd om vad en person som drabbas av lättare åkommor kan göra för att lindra symptomen utan att uppsöka sjukvård. På www.1177.se får läsare också information om när sjukvård bör uppsökas utifrån de symptom personen har. Vissa egenvårdsråd finns översatt till andra språk.

• Det är praktiskt att ha ett husapotek hemma för att lätt kunna lindra olika besvär.
• Vid sår och omplåstring är det bra att bl.a. ha: Tvål, rinnande vatten, plåster, kompresser, kirurgtejp, pincett, bedövande salva och elastisk binda.
• Vid insektsbett är det bra att bl.a. ha: Fästingplockare, kylbalsam och hydrokortisonsalva.
• Vid feber, infektioner och andra besvär är det bra att ha: Febertermometer, nässprej eller näsdroppar, receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel, allergitabletter och åksjuketabletter. För familjer med småbarn kan det även vara bra att ha vätskeersättning hemma om barnen drabbas av diarré eller mycket kräkningar.

Har man mycket mediciner hemma är det bra att se över dem då och då. Det finns en risk att medicinerna står och blir gamla och obrukbara.

Hälsokommunikatörer
Som ett led i arbetet med att skapa bättre hälsa har landstinget och kommunerna i Östergötland anställt hälsokommunikatörer riktade mot nyanlända flyktingar och andra invandrare i Östergötland. Hälsokommunikatörerna gör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. De besitter språkkunskaper, kulturkompetens samt hälso- och sjukvårdskunskaper och ska fungera som en brygga mellan nyanlända flyktingar och andra invandrare och den svenska hälso- och sjukvården.

Hälsokommunikatörerna kan hålla föreläsningar och informationsträffar med olika innehåll, allt från allmän information om det svenska sjukvårdssystemet, kostråd och tandvård till information om specifika sjukdomar. Föreläsningarna kan hållas på somaliska, arabiska, bosniska, kroatiska och serbiska.

Kost och fysisk aktivitet
Den mat vi äter är av avgörande betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Goda matvanor och fysisk aktivitet kan förebygga en rad hälsoproblem som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa.

Kroppen har behov av energi och näringsämnen i rätt mängd för att fungera bra. Kroppen fungerar bättre om vi äter regelbundet frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan.  Livsmedelsverket ger fem råd som hjälper oss att äta hälsosamt:

• Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen.
• Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn.
• Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
• Ät fisk ofta, gärna tre dagar i veckan.
• Använd gärna olja eller flytande margarin när du lagar mat.

Tallriksmodellen visar hur man bör komponera en bra måltid. Tallriksmodellen har tre delar. Den första delen är för potatis, ris eller pasta. Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter eller frukt. Den tredje och minsta delen består av kött, fisk, ägg eller baljväxter som t.ex. bönor. Modellen anger proportionerna mellan de olika livsmedlen.

Sjukhus i Östergötland
I Östergötland finns tre sjukhus. De finns i Linköping, Norrköping och Motala. Samtliga har en akutmottagning som är öppen dygnet runt alla dagar om året.

Universitetssjukhuset i Linköping
Adress:
Universitetssjukhuset
581 85 Linköping
Akutmottagning finns vid Norra entrén.

Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Adress:
Gamla Övägen 25
601 82 Norrköping
Akutmottagningen finns på baksidan av sjukhuset

Lasarettet i Motala
Adress:
Lasarettsgatan 37
591 85 Motala
Akutmottagning finns i A-huset, entréplan.

Källor:

Landstinget i Östergötland www.lio.se

Sjukvardsrådgivningen www.1177.se

Statens folkhälsoinstitut www.fhi.se